ichbinberliner

Så har ytterligare en vecka förflutit i Berlin. Helt galet hur fort tiden går. Well...

I måndags och i onsdags mådde jag inte så bra, så inget speciellt att berätta.

Eller jo, onsdagen var även en dag av lägenhetsvisningar! Jag var i Kreuzberg och besökte två lägenheter. En lite ruffig, spartansk men cool lägenhet med en cool lägenhetsinnehavare vid namn Tom. En läcker vindsvåning med terrass och enorma fönster, nyrenoverat badrum et.c. som ägs av en tjej vid namn Peggy. Den senare har jag efter lite eftertanke dessvärre inte råd att bo i.

För att förtydliga för er, kära vänner, så söker jag alltså boende i ett WG, dvs. ett kollektivboende. Det handlar om att jag ska bo i ett rum, inte en egen lägenhet. Att hitta egen lägenhet just nu känns som överkurs.
Denna veckan har faktiskt mest handlat om boendesökande.

Här följer en stilstudie av Kreuzberg (en del av Kreuzberg, omkring U-Bahn Schönleinstrasse):



Kreuzberg i regn. Jag älskar de gamla husfasaderna. De är så vackra!



Skulle kunna vara Stockholm? Minus all graffiti.



Floden Urbanhafen (?) flyter genom en del av Kreuzberg.



Den mest omysiga U-bahn hittills. Men känslan finns där. Känslan av Östberlin.

Oh, i torsdags var vi på opera! "Don Giovanni" av Mozart spelas på Deutsche Oper och som studenter får vi specialpris: 13 Euro (!) Jag tycker det är skitbilligt.
Men vilken galen opera. Helt sjukt. Man kan säga att ensambeln gjorde en något futuristisk tolkning av Mozarts verk. Don Giovanni är, givetvis, tölpaktig och en kvinnokarl. Tölp är väl ett snällt ord. Operan innehöll en hel del nakna rumpor, juckande skrev och annat delikat ögongodis. Scenografin var lysande, ljuset användes på ett väldigt uttrycksfullt sätt. Återigen, futuristiskt.
Med Jesus på en motionscykel (!) avlutades första akten. Andra akten började, och sedan hände det. En av dansarna föll huvudstupa ner i orkesterdiket. Det såg så roligt ut, då de precis var mitt uppe i en struttande dans. Dessutom hade dansarna döskallemasker med Musse Pigg-öron, vilket var skrattretande bara det. Vi trodde att det var en del av showen, men halva belysningen revs med och personen som fallit reste inte på sig. Jag satte skrattet i halsen. Orkestern slutade omedelbart spela, ljuset tändes i operasalen. Oh, God. Ambulanspersonal kom. Operan kunde inte återupptas då även orkestermedlemmar skadats.

Detta var första gången jag, Eva och Caroline var på opera. A night to remember, in deed. Jag hoppas verkligen att människan klarade sig utan bestående men.



Maria och gänget hade sin balkong, vi hade en annan. Det kändes lyxigt!



Caroline, som är mycket sötare i verkligheten än vad min risiga mobilkamera vill visa. Sorry, Carro!



Kulturella Island!


Sedan var det en helg av dansande. Äntligen fick jag uppleva solen gå upp över Berghain.

Och White Trash! Det var skitkul! Vi rockade loss som f-n.





Idag, söndag, blev det brunch, loppis i Friedrichshain och jag gick på lägenhets/rumsvisningar. Jag gillar verkligen Friedrichshain! Jag hoppas på napp där.


Tschüss!