ichbinberliner

Igår, onsdag, var jag på Weinerei! Ett Weinerei är ett ställe där du betalar 2 euro för ett vinglas, och sedan dricker så mycket vin som du vill och äter så mycket middag som du vill. Du betalar så mycket som du själv tycker är rimligt. Inom vissa gränser, förstås, betalar du skamligt lite får du garanterat onda ögat av personalen.
Så igår var vi ett gäng: jag, Caroline, Eva, Charlotte, Beth (som bjöd in oss till denna afton i vinets tecken), Beth syster, Amy, Sarah, Danny med flera.
Riktigt trevligt, alltså! Finns flera såna här ställen i Berlin, vi hängde på Weinerei i Prenzlauer Berg:



Gemütlich!


Sedan så måste jag bara lägga upp lite höstbilder från Tiergarten...


















Det här fotot är... fantastiskt. Kan inte fatta att min 5 år gamla kamera kunde åstadkomma detta. Duktig Handy!


****


Idag var vi ett gäng som gick till Deutsches Historisches Museum.





 Det var helt klart värt ett besök, men jag får på tok för trött egentligen för att kunna fokusera.
Utställningen vi såg handlar om Hitler och det tyska folket. De alla anledningar och orsaker som gjorde att Hitler och hans nationalsocialistiska parti kom till makten. Massor av foton, massor av tysk text. Det var en innehållsrik utställning, men åter igen så förstod jag långt ifrån allt. Måste skynda mig med tyskan!
Det mest fascinerande var propagandabilderna från den tiden. En menade att varför slösa bort si och så många tyska mark på att försörja en handikappad människa när denna summa pengar kan försörja en hel, frisk, välartad tysk familj för en dag? Den var dock inte den värsta. Jag stod i utställningshallen stum av fascination och äckel.



Fann i det andra huset ännu en utställningshall, och ett vackert upplyst fotografi.


Finns så många museer runt omkring Museuminsel!



Antikens Grekland verkar ha varit förebilden.


Var även och spanade in en lägenhet vid Warschauer strasse idag. Really, really nice room med enorma fönster!


*****


Well, imorgon flyttar jag till Evas för ett litet tag. Känns bra. Bye, Hank and the Dude, och Sabine förstås. Jag kommer att sakna er!


Och imorgon blir det Party machen! Do the Amy dance! Do the Charlotte dance! Do the Charlotte's müsli dance! Do the Eva dance! Yeah...


Liebe Grüsse xxx

Så har ytterligare en vecka förflutit i Berlin. Helt galet hur fort tiden går. Well...

I måndags och i onsdags mådde jag inte så bra, så inget speciellt att berätta.

Eller jo, onsdagen var även en dag av lägenhetsvisningar! Jag var i Kreuzberg och besökte två lägenheter. En lite ruffig, spartansk men cool lägenhet med en cool lägenhetsinnehavare vid namn Tom. En läcker vindsvåning med terrass och enorma fönster, nyrenoverat badrum et.c. som ägs av en tjej vid namn Peggy. Den senare har jag efter lite eftertanke dessvärre inte råd att bo i.

För att förtydliga för er, kära vänner, så söker jag alltså boende i ett WG, dvs. ett kollektivboende. Det handlar om att jag ska bo i ett rum, inte en egen lägenhet. Att hitta egen lägenhet just nu känns som överkurs.
Denna veckan har faktiskt mest handlat om boendesökande.

Här följer en stilstudie av Kreuzberg (en del av Kreuzberg, omkring U-Bahn Schönleinstrasse):



Kreuzberg i regn. Jag älskar de gamla husfasaderna. De är så vackra!



Skulle kunna vara Stockholm? Minus all graffiti.



Floden Urbanhafen (?) flyter genom en del av Kreuzberg.



Den mest omysiga U-bahn hittills. Men känslan finns där. Känslan av Östberlin.

Oh, i torsdags var vi på opera! "Don Giovanni" av Mozart spelas på Deutsche Oper och som studenter får vi specialpris: 13 Euro (!) Jag tycker det är skitbilligt.
Men vilken galen opera. Helt sjukt. Man kan säga att ensambeln gjorde en något futuristisk tolkning av Mozarts verk. Don Giovanni är, givetvis, tölpaktig och en kvinnokarl. Tölp är väl ett snällt ord. Operan innehöll en hel del nakna rumpor, juckande skrev och annat delikat ögongodis. Scenografin var lysande, ljuset användes på ett väldigt uttrycksfullt sätt. Återigen, futuristiskt.
Med Jesus på en motionscykel (!) avlutades första akten. Andra akten började, och sedan hände det. En av dansarna föll huvudstupa ner i orkesterdiket. Det såg så roligt ut, då de precis var mitt uppe i en struttande dans. Dessutom hade dansarna döskallemasker med Musse Pigg-öron, vilket var skrattretande bara det. Vi trodde att det var en del av showen, men halva belysningen revs med och personen som fallit reste inte på sig. Jag satte skrattet i halsen. Orkestern slutade omedelbart spela, ljuset tändes i operasalen. Oh, God. Ambulanspersonal kom. Operan kunde inte återupptas då även orkestermedlemmar skadats.

Detta var första gången jag, Eva och Caroline var på opera. A night to remember, in deed. Jag hoppas verkligen att människan klarade sig utan bestående men.



Maria och gänget hade sin balkong, vi hade en annan. Det kändes lyxigt!



Caroline, som är mycket sötare i verkligheten än vad min risiga mobilkamera vill visa. Sorry, Carro!



Kulturella Island!


Sedan var det en helg av dansande. Äntligen fick jag uppleva solen gå upp över Berghain.

Och White Trash! Det var skitkul! Vi rockade loss som f-n.





Idag, söndag, blev det brunch, loppis i Friedrichshain och jag gick på lägenhets/rumsvisningar. Jag gillar verkligen Friedrichshain! Jag hoppas på napp där.


Tschüss!

Idag hände två saker som jag tycker är värt att skriva om:


Seminarium om DDR



En man föreläste om DDR = Deutsche Demokratische Republik = Östtyskland. Staten som existerade mellan 1949 och 1990, då Sovjetunionen upplöstes. Som aldrig erkändes som en egen stat av Västtyskland. Så, denne föreläsare, 34 år gammal, växte upp i Östtyskland. Han berättade om hur de tidigt fick lära sig hur man ska uppföra sig i ett socialistiskt land. Eleverna fick lova att de skulle vara goda socialistiska ungdomar och utropa ord som "gemenskap" och "jämlikhet". Den starke arbetaren var idealet. Vi fick lyssna till sångerna som eleverna sjöng, med en klang på rösten som uppmanade till patriotism och kampvilja.
Ja, det målades upp en idyll. Tyvärr följde de styrande i Östtyskland inte socialismens ideal om jämlikhet och så vidare. Men vår föreläsare (hm, vad hette han?) berättade att från hans synvinkel så hade han på många sätt en bra barndom. Inget är svart eller vitt, som han så riktigt nämnde. DDR hade många brister (som Stasi...), men enligt honom även positiva aspekter. Och Västtyskland gjorde sitt bästa för att ignorera Östtyskland, "die Ossis" som Östtyskarna kallas. Och allt eftersom tiden gick försämrades livsvillkoren för invånarna i tidigare Sovjetockuperade Östtyskland. Och 1990 föll Berlinmuren.

Jag tycker att detta är väldigt intressant. Ska ta reda på mer. Finns mycket information att få!


Colours

Efter denna "nybörjarkurs" om DDR, som jag förresten endast förstod delar av eftersom snubben pratade tyska (såklart), mötte jag upp Eva i Kreuzberg för ett besök på den omtalade second-handbutiken "Colours". Inrymd i en lägenhet, i ett vanligt trapphus.



Den var bra! Men jag hade nog lite för höga förväntningar. Och urvalet av klänningar var inte det bästa. Inte idag i alla fall. Provade några glittrande blusar men de kändes inte klockrena. Fick superfint dekolltage, men färgen var inte "min". Na ja, sehr Intressant. Fick se en del av Kreuzberg jag inte besökt tidigare, schön! Såg väldigt trevliga restauranger på vägen.


Bist Bald! Tschüss!

Okej, så jag har inte haft tid att blogga fredag, lördag eller söndag. Jag ska sammanfatta dessa dagar i ett inlägg. Är lite trött i skallen så jag får se om jag orkar gå in på detaljer.

Freitag

Freitag! Och min plan var att plugga efter skolan. Men jag föll för frestelsen att hänga med på rundvandring i Charlottenburg.


Från vänster: Eva, Sara och María. Island, Italien och Spanien. Me gusta estes chicas!


Vi hoppade av vid Zoologische Garten, med shoppinggatan och den fantastiska Kaiser Wilhelm Gedächtniskirche! Halvt sönderbombad ännu. Och med en ny, futuristisk kyrka bredvid. Amazing.


By day...



...and by night.


Sedan tog vi oss till Charlottenburg-slottet. Det var från 1600-talet, tror jag bestämt. Eller 1700?


Hm, den enkla boning skulle jag nog inte tacka nej till... Undrar vad hyran är? Har hört att Berlin har låga hyror.


Charlottenburg tillhör inte de mer enkla, prisvärda stadsdelarna i Berlin. Före detta VästBerlin. Vackra hus, dock!


Sedan, på kvällen, åt vi middag på en mexikansk restaurang vid Potsdamer Platz. Det var mycket trevligt! Jag blev introducerad till mexikansk cousine.
Efteråt blev det nattklubb, "Adagio", ett ställe som verkar populärt bland kändisar (Michael J was here). Pampig lokal, lite som greve Draculas andra hem: tavlor på väggarna, ljus i kandelabrar, högt i tak. Men musiken... var inte riktigt min kopp the. Okej, så här... Jag fick Silk-vibbar. För er som inte haft nöjet att skaka rumpa på nattklubben Silk i min hemstad Västerås så innebär Silk-musik följande: Shakira, Black Eyed Peas, 50 Cent med "Candy Shop". Ja, ni fattar. Ganska mycket R&B och dansmusik. Höjdpunkterna var Paradisio - "Bailando" och The Gossip - "Heavy Cross". Men gosh, haha, det kändes som om jag var 18 år igen... Fast Silk hade faktiskt inga Gogo-dansare. Män i (endast) kilt är rätt hett?


Samstag


Idag upptäckte jag och Caroline KaDeWe!


Sjukt stort varuhus.


KaDeWe ligger i f.d. VästBerlin och tillhör de större varuhusen i Europa. Parfym- och sminkavdelningen är sinnessjukt bra. Massa märken som jag inte sett skymten av i Stockholm. Märket "Benefit" från San Fransico, till exempel med sina retro-förpackningar med pinupor på. Sehr gut!


Men det som imponerade mest på mig var definitivt våningen med livsmedel/delikatesser/restauranger/champangebarer etc!! Har aldrig tidigare skådat ett sådant överflöd. Och det var ett tag sedan jag fyllts av ett sådant ha-begär. Jag ville bara gå loss, essen und trinken!



Live-jazz gav en härlig stämning.


Jag och Caroline tog oss till toppvåningen och åt smarrig, fräsch buffé.



Nöjd.



Caroline, också väldigt nöjd. Speciellt med kronärtskockan och juicen.



Och utsikten... Solen var i nedstigande. Wonderschön!!


I denna stad kan man tydligen utan problem shoppa till klockan sju-åtta på en lördag. Galet. Banar väg för en helt ny dygnsrytm. Det var trevligt att kvällsshoppa. Och massor av folk i rörelse.


Och på kvällen: förfest och klubb!



Min kamera höll inte måttet. Men här är i alla fall Charlotte och Amy. Vi förfestade hemma hos Beth, tillsammans med hennes tyska roommates. Så det var jag, Caroline, Eva, Charlotte, Beth, Amy, Jonas. Beth och Amy är två sköna engelska donnor. Vi spelade "ölspel" and talked, talked and talked some more.
Charlotte hade en superfin vintage-jacka som glittrade i lila, inköpt på secondhand-butiken Colours. Jag måste gå dit! Köpa second hand by the kilo. Gaaah!



På väg in på klubben K-PAX. Jag fick svartklubbs-känsla.


Och dans, dans, dans...



...till solen gick upp över Penistornet vid Ostkreuz.


Berghein var väldigt bra, berättade Charlotte och Beth som trotsade kön in till klubben. Jag är väldigt nyfiken på Berghein. Det ska vara väldigt mäktigt. Nästa helg...


Sonntag


Vaknade halv fem. Behöver jag säga att jag inte fick något gjort denna dag? Intog en pizza vid Ebersvaldstrasse tillsammans med Caroline, vilket var dagens händelse.


Montag


Så, idag har jag avancerat en nivå i skolan! Lärarna tycker att jag och Caroline är för duktiga för vår ursprungliga klass, så de erbjöd oss en utmaning. Vi tog den. Känns som om jag ska byta, det gick bra att hänga med i undervisningen, inte alltför svårt. Har dock lite hemarbete att göra. Kommer att sakna "gamla" klassen dock.
I afton blir det att hänga på skolan med alla elever, på ölkväll. Är lite kallt idag! Brrr.

Avslutar med en bild från U-Bahn:

Ytterligare en fantastiskt händelserik i Tysklands huvudstad. En kulturstad! Ich bin Kulturell heute.

Efter en dags studier var vi en stor grupp studenter som hade anmält oss för besök på Pergamonmuséet, ett av de största och mest berömda i Berlin (och Europa för dem som är intresserade av arkeologi).
Muséet ligger på Museum-insel, Berlins "musée-ö", utnämnd till världkulturarv av UNESCO.


Utifrån ser Pergamonmuséet KOLOSSALT ut! Och det är stort inuti. Det uppfördes på 1930-talet.


En guide var med mig varje steg via hörlurar, berättandes om de många sevärdheterna. Oj, var ska man börja... Jag har aldrig varit på ett sådant... mäktigt museum. Under 1800-talet gjordes omfattande utgrävningar runt om i världen, på platser där forna kulturer såsom romarriket och Babylon blomstrat. Så idag stod jag alltså mitt ibland vackra, enorma, dekorativa stenpelare, med Zeus och Athena på fresker på väggarna. Jag trädde även in i Babylon, well, en otroligt vacker och imponerande rekonstruktion av Babylons portar. En känsla av respekt infann sig när jag föreställde mig hur mäktigt det måste ha varit att närma sig det forna Babylon, denna Alexander den stores överdådiga stad. Som inte var så långlivad... Varken staden eller Alexander.



Jag och Eva upptäckte på vägen mot Alexanderplatz att var man än vänder huvudet får man syn på ytterligare en fantastisk byggnad, en storartad kyrka, ett monument... Hur kan man inte älska Berlin?



Na ja, was is das? Das Lustgarten? Mmm...


Sedan ramlade vi in på lilla (...) köpcentret Alexa vid Alexanderplatz. Vid Alexanderplatz är det mesta jäkligt stort, så tog ett tag att hitta mataffären. Köpte tandkräm, och yoghurt. De gillar verkligen burkar, tyskarna. Tetror är inte lika vanligt förekommande. Och vid kassan blev man lite sugen...



...på att ta sig en färdknäpp?


Jag har ett tyskt mobilnummer nu! Som är billigare att ringa från! Har dock min "gamla vanliga" redo. Men jag kommer i fortsättningen att SMS:a er framför allt från det nya.
Använder min gamla, röda Sony Ericsson med nya SIM-kortet i. Och hjälp, vad får jag se om inte SMS från 2008...! Nostalgia Locomotive. Så på hemvägen, vad gör jag om inte läser meddelanden från XXX... Det var fint där, under 2008. Det var fint. Medan jag läser dem på bussen, fuckar min lins upp sig så jag sitter jag "gråter" motvilligt. Herregud. Nostalgin får ha en gräns.


Och har upptäckt grönt The! Igen.


Jag hoppas innerligt att ni, mina vänner, mår så bra som ni kan må. Skype, någon? Vi får prata snart.


Hälsningar från Hanky Panky and the Dude!

Det vill säga, onsdag!

Har varit ytterligare en mycket bra dag. Lärde mig en hel del tysk fonetik, men jag talar inte floating Deutsch ännu så att säga. Jag känner att jag har det bra förspänt med tanke på likheterna mellan tyska och svenska. Fast olikheterna är i och för sig en hel del. Till exempel feminina och maskulina och neutrala ord. Roligt att notera är att det inte alltid är helt logiskt. Som min lärare Jana sa igår: "Tyskan är lite av ett trans-språk". Jag gillar skarpt att tyskans "kjol" är ett maskulint ord medan "byxa" är feminint. Das is nicht Könsstereotypt!

Det finns en trevlig, lång, söt holländare på skolan. Jag glömmer konstant bort hans namn.

Idag har jag mest hängt med två MYCKET trevliga tjejer i klassen: finlandssvenskan Caroline och isländska Eva. Efter skolan deltog vi i rundvandring i Prenzlauer Berg, kvarteret där GLS ligger. Eller, ja, vi deltog en stund, tills gruppledaren stannade framför en del av Berlinmuren och började en lång (säkerligen intressant) utläggning om muren. Vi nybörjare var bara: ? Uppfattade kanske nåt ord här och där.
Vi stod då vid Oderberger Strasse, den där gatan där Lady S köpte en minivattenkanna härom sistens:




Vi blev nyfikna på parken på andra sidan gatan, så dit gick vi. Fin utsikt över området Wedding!


Wanna have a swing party?


Sedan promenerade vi in till Alexander Platz. Wonderschön!



Någon som känner igen sig?



Caroline och Eva på väg in på COS, H&Ms Higher Brand. Jag var nyfiken! Det var okej, kläder i härliga material men inte riktigt min stil. Tack och lov. Ska inte shoppa. Än.

Gick in på American Apparel, där två i personalen stod i kassan och pratade svenska med varandra. Jag fick lite brotherhood-känsla. Oh, och sedan avnjöt vi yoghurtglass med godistopping!


 
Det var bara att gå mot det stora tornet. Ingen gubbe hängandes på utsidan, tack och lov.


Jag gillar den monumentala Sovjet-känslan slash Storstadskänslan vid Alexanderplatz. Idag var det tydligen någon slags liten Oktoberfest:


Här spelades det tysk folkmusik (?) och sjöngs falskt (!). Inga lederhosen, tyvärr! Ville se.


Vi var även inne i den största jäkla teknikaffär jag någonsin påträffat! Flera våningsplan, där varje var som två Elgiganten. Köpte ett SIM-kort, så att jag kan ringa billigare, hurra!



Caroline och Eva. Två riktiga pinglor!



Jag och Caroline på Alexander Platz.


Ich bin ein Berlinerin! En lycklig Berlinare.

Känner ni igen er, tjejer?


Promenerar uppför Kastanienallee, pömsig, nervös, letandes efter nummer 82. Hittar rätt! Slår mig ner i lobbyn på German Language School (GLS). Mycket bra första intryck. Det är nyligen renoverade lokaler, ser jag på en gång. Personalen går runt och pysslar. En italiensk tjej, Louisa, ansluter. Vi småpratar. Sedan kommer en blond tjej, ser jag i ögonvrån. Tar kontakt med henne. Hon är svensk! Charlotte heter hon, kommer från Malmö. Anlände under natten till Berlin, till ett Hostel vid Kottbusser Tor. Girls (ni vet vilka ni är), jag tror att det är det där smaklösa stället som vi såg vid tunnelbanan, kommer ni ihåg? Haha, vi tänkte att det där ser ju ut som bordell...

Visade sig att eftersom jag inte har några förkunskaper i tyska, behövde jag inte göra något inplaceringstest. Det kunde man ju ha anat. Hm! Jag slog mig ner ändå.

Sedan tog jag och Charlotte en promenad genom Prenzlauer Berg. Väldigt lugn morgon in our new hood.
Vet ni, Sverige verkar ju vara himla aktuellt i Berlin, kolla här bara:


Nämen, Herr Pettersson?! Guten Morgen!


Sedan hade vi lektioner i tyska. Lite sånt som "jag heter...", "jag kommer ifrån...", ja, ni fattar nivån. Ich heisse Viktoria! Ich liebe Berlin! Har en trevlig klass. Vi är en brokig skara, kommer från följande länder: Australien, USA, Italien, Spanien, Venezuela, Sydkorea, Israel, Kanada, Island och Finland. Caroline är från Finland, finlandssvensk, så vi fick naturligt nog snart kontakt. En annan trevlig själ är Anndale, en äldre, sofistikerad, karismatisk, konstintresserad dam från Kanada. Varierande åldrar! Från 18 till 60-nånting.
Lärarna, Christina och Jana, satte igång att prata tyska med oss. Det är oväntat enkelt att hänga med och att förstå.
Efter första dagens lektioner kändes det mycket bra! Sehr gut! (favorituttryck) Min oro var som bortblåst. Mycket tack vare personalens bra bemötande.

På kvällen sågs vi nya studenter över några öl på skolans restaurang. Trevligt!!

Förresten, nämnde jag att jag delar lägenhet med två katter? Här är de:


Här är Herr Hank! Hans tunga hänger utanför munnen mest hela tiden. Han är väldigt gammal. Alltid hungrig och berättar det gärna, mest hela tiden. Gillar varma element och avokado.


Här är (the) Dude! Han har fullt sjå med att mota bort Hank the Prank från sin egen matskål. Han tycker min säng är mjuk och skön. Han vill starta ett rockband: Hank and the Dudes!

Ja, nu befinner jag mig i Berlin. Och äntligen har jag, eller snarare Frau Diedrich och hennes svensktalade dotter, fått min dator att prata med WiFi-Internet. Hurra, som Lady S skulle ha uttryckt sig.

På tal om Lady S, Berlin salutes you:





Anlände med 35 kilos packning i söndags 3:e oktober (jag vet, men tre månader...), förvirrad, nervös, till Westerlandstrasse 8 i Pankow, gränsen till Prenzlauer Berg. Frau Diedrich tog emot mig och bjöd in mig i sin luftiga, fräscha lägenhet. Tack, Frau Diedrich (vi är numera på du-planet så jag kallar henne Sabine. Nicht so formal!)

Här är en del av mitt rum:



Högt i tak, ljust, väldigt rymligt! Men fasen vad kallt det var första dagen, elementet gick inte igång och jag förstod inte varför men orkade inte fråga och ville inte vara till besvär första dagen. Sabine var så söt och visade mig runt, speciellt i köket. "I have made some room for you, for your things". Samma sak i badrummet där jag har en egen liten hylla. Det fick mig att känna mig välkommen.
Efter en välbehövlig tupplur (jag sov 2 timmar, max, natten innan resan) tog jag en promenad och upptäckte kvarteret. Det fick mina vilsna känslor inombords att lugna sig lite.


En liten del av Sverige i Pankow.


Så smakar Berlin?


Idylliska Westerlandstrasse. Meine Wohnen.


Sedan tog jag det lugnt hela kvällen. Åt middag ute på altanen.


Ser himmelskt ut, eller hur? Det var det.


Jag gick till sängs med massor av fjärilar i magen. Tänk om jag inte får några vänner? Tänk om jag inte trivs på skolan? Tänk om? Tänk inte, försökte jag intala mig själv. Tänk inte sådana befängda tankar. Nu ska jag göra Berlin för fuck säjk. Imorgon, måndag 4:e oktober, är det dags att inleda studier i tyska.